I detta avsnitt hittar du korta presentationer av kemister, fysiker och andra forskare som nämns i Din Kemi. Personerna är ordnade i alfabetisk ordning efter första bokstaven i efternamnet. Texterna är producerade i samarbete med Nobel Prize Museum.

Nobelpris i fysik 2014 "för uppfinningen av effektiva blå lysdioder vilka möjliggjort ljusstarka och energisnåla vita ljuskällor"

Isamu Akasaki (1929-2021) föddes i Chiran i Japan. Efter studier i elektroteknik vid universitetet i Kyoto började han arbeta vid elektronikföretaget Kobe Kogyo. Han återvände dock till den akademiska världen och 1981 blev han professor vid universitetet i Nagoya.

Energikrävande belysning är av stor betydelse för människors livskvalitet. Genom utvecklingen av lysdioder har mer effektiva ljuskällor kunnat åstadkommas. Vitt ljus som går att använda i belysning kräver en kombination av rött, grönt och blått ljus. Lysdioder med blått ljus visade sig betydligt svårare att åstadkomma sådan med rött eller grönt ljus. Isamu Akasaki, Hiroshi Amano och Shuji Nakamura lyckades under 1980- och 1990-talen använda det svårbemästrade materialet galliumnitrid för att utveckla effektiva blå lysdioder

Nobelpris i fysiologi eller medicin 2018: "för deras upptäckt av cancerbehandling genom hämning av immunförsvarets bromsmekanismer"

James P. Allison (1948-) föddes i Alice, Texas, USA. Han är sedan 2012 professor vid University of Texas MD Anderson Cancer Center, Houston.

Cancer är ett av vår tids största gissel och skördar miljontals liv varje år. Genom att förstärka immunsystemets inneboende förmåga att angripa tumörceller har James P. Allison och Tasuku Honjo etablerat en ny princip för cancerbehandling. Allison studerade 1994–1995 ett känt protein som visade sig fungera som en broms i immunsystemet. Han insåg möjligheten att släppa på bromsen, så att immunsystemet aktiveras och angriper tumörceller. Han utvecklade sedan konceptet till en helt ny behandlingsprincip för cancer.

Nobelpris i fysiologi eller medicin 2020: "för upptäckten av hepatit C-virus"

Harvey J. Alter (1935-) föddes i New York och är virolog och läkare. Hepatit är en grupp sjukdomar som innebär inflammation i levern. Hepatit kan orsakas av olika virus som överförs via blod. På 1970-talet var två typer av hepatit, A och B, kända. Genom studier av personer som fått blodtransfusioner kunde Harvey Alter och hans medarbetare då visa att det även fanns ett tidigare okänt smittämne som överförde sjukdomen. De kunde också visa att det rörde sig om ett virus. Resultaten var ett första steg mot utveckling av blodtester och nya läkemedel som har räddat miljontals människoliv.

Nobelpris i fysik 2014 "för uppfinningen av effektiva blå lysdioder vilka möjliggjort ljusstarka och energisnåla vita ljuskällor"

Hiroshi Amano (1960-) föddes i Hamamatsu i Japan. Han studerade elektroteknik och 2002 blev han professor vid universitetet i Nagoya.

Energikrävande belysning är av stor betydelse för människors livskvalitet. Genom utvecklingen av lysdioder har mer effektiva ljuskällor kunnat åstadkommas. Vitt ljus som går att använda i belysning kräver en kombination av rött, grönt och blått ljus. Lysdioder med blått ljus visade sig betydligt svårare att åstadkomma sådan med rött eller grönt ljus. Isamu Akasaki, Hiroshi Amano och Shuji Nakamura lyckades under 1980- och 1990-talen använda det svårbemästrade materialet galliumnitrid för att utveckla effektiva blå lysdioder.

Nobelpris i fysiologi eller medicin 2004: "för deras upptäckter av luktreceptorer och luktsinnets organisation"

Richard Axel föddes i New York och är läkare och biokemist verksam vid Columbia University i USA.

Linda B. Buck och Richard Axel upptäckte 1991 hur hundratals gener i vårt DNA kodar för de luktreceptorer som finns i luktsinnesceller i våra näsor. Varje receptor är ett protein som förändras då ett luktämne fäster sig vid receptorn. Detta gör att en elektrisk signal skickas till hjärnan. Små skillnader mellan olika luktreceptorer gör att vissa luktämnen utlöser en signal från en viss receptor. Dofter är sammansatta av en mängd olika ämnen och de olika receptorernas signaler tolkas av oss som specifika dofter.

Nobelpris i fysik 1903 "såsom ett erkännande av den utomordentliga förtjänst han inlagt genom upptäckten av den spontana radioaktiviteten"

Henri Bequerel (1852-1908) föddes i Loire i Frankrike. När Henri Becquerel 1896 undersökte den nyligen upptäckta röntgenstrålningen ledde detta bland annat vidare till studier av hur uransalter påverkades av ljus. Av en slump upptäckte Becquerel då att uransalterna spontant avgav strålning som kunde registreras på en fotografisk plåt. Efter vidare undersökningar kunde Becquerel bland annat konstatera att strålningen inte var av samma art som röntgenstrålning utan var en tidigare okänd typ av strålning. Han hade upptäckt ett tidigare okänt fenomen – radioaktivitet.

Nobelpris i fysik 1922 "för hans förtjänster om utforskandet av atomernas struktur och den från dem utgående strålningen"

Niels Bohr (1885-1962) föddes och växte upp i Köpenhamn. Efter att ha doktorerat tillbringade han ett antal år utomlands, bland annat i Manchester och Cambridge, innan han återvände till Danmark för att bli föreståndare för Köpenhamns universitets institut för teoretisk fysik (idag Niels Bohr-institutet). Institutet blev en legendarisk forskningsmiljö och ett centrum för kvantfysikens framväxt. Bohr blev en av Danmarks mest berömda och hyllade personer och en centralfigur i 1900-talets fysik.

Upptäckten av elektronen och radioaktiviteten vid slutet av 1800-talet ledde till att olika modeller för atomens uppbyggnad formulerades. Niels Bohr lanserade 1913 en modell för väteatomen baserad på kvantteorin att vissa fysikaliska egenskaper bara kan anta diskreta värden. Elektronen rör sig kring en kärna men bara i bestämda banor, och om den gör ett språng till en bana med lägre energi sänds skillnaden ut som strålning. Modellen förklarar bland annat varför atomer avger ljus med endast vissa våglängder, och den sammanfogades senare med teorin om ljuskvanta.

Nobelpris i kemi 1931: "för deras förtjänster om kemiska högtrycksmetoders uppkomst och utveckling"

Carl Bosch (1874-1944) föddes i Köln i Tyskland. Sedan Fritz Haber utarbetat en metod för att av kväve och väte bilda ammoniak, som sedan kunde användas i tillverkning av konstgödsel, återstod att utveckla detta till en industriell process. Reaktionen mellan kvävgas och vätgas är beroende av högt tryck. Ingenjören Carl Bosch utvecklade kring 1913 apparatur där olika sorters stål med olika tålighet för tryck och värme utnyttjades för att åstadkomma en effektiv process. Resultaten kom till användning även i andra processer i den kemiska industrin.

Nobelpris i fysiologi eller medicin 2004: "för deras upptäckter av luktreceptorer och luktsinnets organisation"

Linda Buck (1947-) föddes i Seattle och mammans intresse för pussel och pappans uppfinningsrikedom sådde fröet till ett naturvetenskapligt intresse. Hon kunde fritt utveckla sina intressen och lärde sig att tänka oberoende och kritiskt. Under en kurs i immunologi vid University of Washington lockades hon att bli biolog. Efter sin kandidatexamen i mikrobiologi 1975 flyttade Linda Buck till University of Texas, Dallas, där hon doktorerade i immunologi 1980. Hon flyttade därefter till Columbia University, New York där hon samarbetade med Richard Axel.

Linda Buck upptäckte tillsammans med Richard Axel 1991 hur hundratals gener i vårt DNA kodar för de luktreceptorer som finns i luktsinnesceller i våra näsor. Varje receptor är ett protein som förändras då ett luktämne fäster sig vid receptorn. Detta gör att en elektrisk signal skickas till hjärnan. Små skillnader mellan olika luktreceptorer gör att vissa luktämnen utlöser en signal från en viss receptor. Dofter är sammansatta av en mängd olika ämnen och de olika receptorernas signaler tolkas av oss som specifika dofter.

Nobelpris i kemi 2020: ”för utveckling av en metod för genomeditering”

Emmanuelle Charpentier (1968-) föddes i Essonne, Frankrike. Organismers livsprocesser styrs av gener som bärs av DNA-molekyler i deras celler. Emmanuelle Charpentier och Jennifer Doudna utvecklade 2012 en metod för att med hög precision ändra i gener. De utgick från bakteriers immunförsvar, som oskadliggör virus genom att klippa sönder deras DNA, med en sorts "gensax". Genom att utvinna och förenkla gensaxens molekylära komponenter gjorde de den generellt användbar. Gensaxen CRISPR/Cas9 kan ge nya vetenskapliga upptäckter, bättre grödor och nya vapen mot cancer och genetiska sjukdomar. Mycket av forskningen som ledde fram till nobelpriset utfördes vid Umeå Universitet.

Nobelpris i fysiologi eller medicin 1962: "för deras upptäckt av nukleinsyrornas molekylära uppbyggnad och dess betydelse för informationsöverföring i levande materia"

Francis Crick (1916-2004) föddes i Northampton, Storbritannien. 1944 visade Oswald Avery att DNA är bärare av organismernas arvsanlag. När Francis Crick och James Watson 1953 bestämde DNA-molekylens struktur gavs ytterligare förklaring. Strukturen – en lång dubbelspiral – innehåller en lång rad av par av fyra olika så kallade kvävebaser, vilket gör att molekylen kan fungera som en kod. Strukturen förklarar också hur den kan kopiera sig själv. Baserna bildar alltid par i samma konstellationer, så om molekylen klyvs kan halvorna kompletteras så att de bildar kopior av ursprungsmolekylen.

Nobelpris i kemi 1995: "för deras arbeten inom atmosfärskemin, speciellt rörande bildning och nedbrytning av ozon"

Paul Crutzen (1933-2021) föddes i Amsterdam i Nederländerna, där han också studerade till ingenjör och därefter arbetade vid stadens brobyggnadskontor. Tillsammans med sin nyblivna fru Terttu Soinonen från Finland bosatte sig Crutzen 1958 i Gävle i Sverige. Efter att ha fått arbete som datorprogrammerare vid institutionen för meteorologi vid Stockholms universitet, började han studera och gjorde där även sin Nobelprisbelönade forskning.

Atmosfären runt jorden innehåller små mängder av ozon, molekyler med tre syreatomer. Ozonet har stor betydelse för att absorbera ultraviolett strålning från solen, som annars skulle ha skadlig inverkan på livet på jorden. Paul Crutzen visade 1970 att kväveoxider påskyndar en kemisk reaktion där ozon omvandlas till vanlig syrgas med två syreatomer. I fortsatta arbeten bidrog Crutzen bland annat till att en ökad förtunning av ozonlagret vid polerna kunde förklaras av utsläpp av industriellt framställda gaser.

Nobelpris i fysik 1903 "såsom ett erkännande av den utomordentliga förtjänst de inlagt genom sina gemensamt utförda arbeten rörande de av Professor Henri Becquerel upptäckta strålningsfenomenen"

Marie Skłodowska (1867-1934) föddes i Warszawa i Polen i en lärarfamilj som höll hårt på utbildning.  Hon kom till Paris för att studera vidare och träffade där Pierre Curie, som blev både hennes make och arbetskamrat inom det radioaktiva området. Makarna delade 1903 års fysikpris. Hon blev änka 1906 men fortsatte deras gemensamma arbete och blev först att erhålla ett andra Nobelpris. Under första världskriget organiserade hon mobila röntgenteam. Curies dotter Irene blev tillsammans med sin man Frederic Joliot Nobelpristagare i kemi.

Henri Becquerels upptäckt av fenomenet radioaktivitet 1896 inspirerade Marie Sklodowska Curie och Pierre Curie till en rad fördjupade undersökningar. De undersökte en rad ämnen och mineral för att se om fler ämnen än uran var radioaktiva. De fann bland annat att mineralet pechblände var mer radioaktivt än uran och drog slutsatsen att det måste innehålla andra radioaktiva ämnen. Ur pechblände lyckades Marie Curie 1898 utvinna två tidigare okända grundämnen: polonium och radium, som båda var mer radioaktiva än uran.

Nobelpris i kemi 1911 "såsom ett erkännande för den förtjänst hon inlagt om kemiens utveckling genom upptäckten av grundämnena radium och polonium, genom karakteriserandet av radium och dess isolerande i metalliskt tillstånd samt genom sina undersökningar angående detta märkliga grundämnes föreningar"

Sedan Marie och Pierre Curie upptäckt de nya radioaktiva grundämnena polonium och radium fortsatte Marie Curie sina undersökningar av dessa ämnen. 1910 lyckades hon framställa radium i ren metallisk form, vilket slutgiltigt bevisade det nya grundämnets existens. Hon klarlade ytterligare egenskaperna hos de radioaktiva ämnena och deras föreningar. Radioaktiva preparat blev av stor vikt som strålningskälla, såväl inom vetenskapliga experiment som inom medicin, där de användes för att behandla tumörer.

Nobelpris i fysik 1903 "såsom ett erkännande av den utomordentliga förtjänst de inlagt genom sina gemensamt utförda arbeten rörande de av Professor Henri Becquerel upptäckta strålningsfenomenen"

Pierre Curie (1859-1906) föddes i Paris i Frankrike. Henri Becquerels upptäckt av fenomenet radioaktivitet 1896 inspirerade Pierre Curie och Marie Sklodowska Curie till en rad fördjupade undersökningar. De undersökte en rad ämnen och mineral för att se om fler ämnen än uran var radioaktiva. De fann bland annat att mineralet pechblände var mer radioaktivt än uran och drog slutsatsen att det måste innehålla andra radioaktiva ämnen. Ur pechblände lyckades Marie Curie 1898 utvinna två tidigare okända grundämnen: polonium och radium, som båda var mer radioaktiva än uran.

Nobelpris i kemi 1996: "för deras upptäckt av fullerener"

Robert F. Curl Jr (1933-) föddes i Texas, USA. Grundämnet kol kan anta en rad olika former. I naturen finns det till exempel som grafit och diamant. Robert Curl, Harold Kroto och Richard Smalley bestrålade 1985 en yta av grafit med laserpulser så att kolgas bildades. När kolgasen kondenserade bildades tidigare okända strukturer med 60 respektive 70 kolatomer. Den vanligaste strukturen hade 60 kolatomer ordnade i ett klot uppbyggt av fem- och sexkanter. Strukturerna kallades "fullerener" efter arkitekten Buckminister Fuller som arbetat med denna geometriska form.

Nobelpris i kemi 2020: ”för utveckling av en metod för genomeditering”

Jennifer A. Doudna (1964-) föddes på Hawaii, USA. Hon är professor vid University of California i Berkeley. Organismers livsprocesser styrs av gener som bärs av DNA-molekyler i deras celler. Emmanuelle Charpentier och Jennifer Doudna utvecklade 2012 en metod för att med hög precision ändra i gener. De utgick från bakteriers immunförsvar, som oskadliggör virus genom att klippa sönder deras DNA, med en sorts "gensax". Genom att utvinna och förenkla gensaxens molekylära komponenter gjorde de den generellt användbar. Gensaxen CRISPR/Cas9 kan ge nya vetenskapliga upptäckter, bättre grödor och nya vapen mot cancer och genetiska sjukdomar.

Nobelpris i fysiologi eller medicin 1908: "såsom ett erkännande åt deras arbeten rörande immuniteten"

Paul Ehrlich (1854-1915) föddes i Schlesien i nuvarande Tyskland. Han arbetade som läkare och forskare och utvecklade tidiga varianter av antibiotika.

Vårt immunförsvar skyddar oss mot angrepp av mikroorganismer. Bland annat bildas antikroppar i blodet som oskadliggör gifter, toxiner, som bildas av bakterier. En av Paul Ehrlichs insatser inom immunologin var att tillsammans med Emil von Behring överföra blodserum med antikroppar för att behandla och förebygga sjukdomen difteri. I teoretiska arbeten tänkte sig Ehrlich bland annat att cellerna har ett slags mottagare som binds till de skadliga ämnena. De mottagande elementen knoppas av från cellen och blir antikroppar.

Nobelpris i fysik 1938: "för hans påvisande av nya radioaktiva grundämnen, framställda genom neutronbestrålning, och hans i anslutning därtill gjorda upptäckt av kärnreaktioner, åstadkomna genom långsamma neutroner"

Enrico Fermi (1901-1954) föddes i Rom. Han var fysiker och var med och byggde världens första kärnreaktor. Upptäckten av neutronen 1932 gav ett nytt kraftfullt redskap i utforskandet av atomerna. När Enrico Fermi bestrålade tunga atomer med neutroner infogades dessa i atomkärnan och nya isotoper, som ofta var radioaktiva, bildades. Under arbetet fann han och hans medarbetare 1934 att om neutronerna bromsades, exempelvis har paraffin en sådan inverkan, var de mer sannolika att åstadkomma kärnreaktioner. Detta ledde till upptäckten av tidigare okända radioaktiva isotoper av en mängd grundämnen.

Nobelpris i fysiologi eller medicin 1945: "för upptäckten av penicillinet och dess botande verkan vid olika infektionssjukdomar"

Sir Alexander Fleming (1881-1955) föddes i Skottland. Han var läkare och mikrobiolog. Mellan mikroorganismer pågår en ständig kamp för tillvaron. Alexander Fleming intresserade sig för detta. Han brukade också lämna skålar med bakterieodlingar stående vid sitt arbetsbord. 1928 såg han att förutom bakterier hade också en mögelsvamp börjat växa i en skål och att bakteriernas tillväxt hade hämmats i närheten av möglet. Slutsatsen blev att möglet innehöll ett ämne som var verksamt mot bakterier. Ämnet fick namnet penicillin och blev grunden för läkemedel mot bakterieinfektioner.

Rosalind Franklin (1920-1958) var en brittisk kemist som studerade molekylers struktur med hjälp av röntgenkristallografi. Hennes bilder var avgörande för att Francis Crick och James Watson skulle kunna föreslå en modell för DNA. Franklin avled fem år innan nobelpriset delades ut till Crick, Watson och Wilkins.

Nobelpris i Fysik 2010: "för banbrytande experiment rörande det tvådimensionella materialet grafen"

Andre Geim (1958-) föddes i Sotji i Ryssland i en familj av tyskt ursprung. De första sju åren växte han upp hos sina morföräldrar. I efterhand har Gejm fått veta att både hans farfar och hans far, som var fysiker, tillbringade flera år i fånglägren Gulag. Efter doktorsexamen i fysik vid ryska vetenskapsakademien i Chernogolovka har Geim verkat vid flera europeiska universitet, däribland i Nijmegen i Nederländerna. Han är sedan 2001 verksam vid University of Manchester i Storbritannien.

I naturen förekommer kol i flera olika former. Ett material bestående av ett nät av kolatomer formerade i sexkanter och endast ett atomlager tjockt sågs dock länge som en rent teoretisk konstruktion. Andre Geim och Konstantin Novoselov lyckades dock 2004 framställa materialet "grafen" i verkligheten och kartlade dess egenskaper: oerhört tunt men ändå oerhört starkt, god ledningsförmåga för elektricitet och värme, nästan helt genomskinligt men ändå mycket tätt. Grafen öppnar nya möjligheter inom materialteknik och elektronik.

Nobelpris i kemi 2019: "för utveckling av litiumjonbatterier"

John Goodenough (1922-) är född i Jena i Tyskland av amerikanska föräldrar. Efter studier i matematik vid Yale University tjänstgjorde han under andra världskriget som meteorolog i amerikanska armén. Sedan 1986 har han varit professor vid University of Texas i Austin.

Att lagra elektrisk energi i batterier är en viktig nyckel för att lösa världens energiförsörjning. Grundämnet litium är fördelaktigt att använda i batterier eftersom det lätt avger elektroner. John Goodenough föreslog 1980 ett litiumbatteri med en katod av koboltoxid, som har god förmåga att härbärgera litiumjoner. Denna katod kunde ge en högre spänning än tidigare batterier. Goodenoughs bidrag var avgörande för utvecklingen av litiumjonbatterier, som används i bland annat mobiltelefoner och elbilar.

Nobelpris i kemi 1918 "för hans syntes av ammoniak ur dess element"

Fritz Haber (1868-1934) föddes i Breslau i Tyskland. Ett av de viktigaste gödningsämnena för växter är kväve. Luft består till största delen av kväve, men växter kan bara tillgodogöra sig kväve om det är bundet i kemiska föreningar. Fritz Haber utarbetade kring 1913 en metod för att av kväve och väte bilda ammoniak, som sedan kunde användas i tillverkning av konstgödsel. Då kvävgas och vätgas får strömma genom en apparat med anpassad temperatur, tryck, strömningshastighet, samt en katalysator som påskyndar processen, bildas ammoniak i en energieffektiv process.

Nobelpriset till Haber 1918 var kontroversiellt eftersom Haber hade arbetat aktivt med att utveckla kemiska vapen under första världskriget.

Nobelpris i fysik 2021 "för fysikalisk modellering av jordens klimat, kvantitativ analys av variationer och tillförlitlig förutsägelse av global uppvärmning."

Nobelpris i kemi 1964: "för hennes med röntgenmetoder utförda bestämningar av biokemiskt viktiga ämnens byggnad"

Dorothy Crowfoot Hodgkins liv som forskare startade med att hon som barn fick en kemibok med experiment om kristaller. Efter studier vid Oxford University hade hon som kvinna trots goda studieresultat svårt att få arbete, men J.D. Bernal vid Cambridge University, en av den moderna molekylärbiologins pionjärer, gav henne chansen. Efter doktorsexamen vid Cambridge University återvände hon 1934 till Oxford University, där hon förblev resten av sin karriär och gjorde en rad briljanta genombrott inom molekylärbiologi.

När röntgenstrålar passerar genom en kristallstruktur bildas mönster som kan fångas på fotografier och användas för att beräkna hur kristallen ser ut. Under 1930-talet började metoden användas för kartläggning av allt större och komplicerade molekyler. En stor mängd röntgendiffraktionsbilder, omfattande beräkningsarbete och skarpsinnig analys gjorde att Dorothy Crowfoot Hodgkin 1946 kunde bestämma strukturen för penicillin och 1956 strukturen för vitamin B12, som har den mest komplicerade strukturen av alla vitaminer.

Nobelpris i fysiologi eller medicin 2018: "för deras upptäckt av cancerbehandling genom hämning av immunförsvarets bromsmekanismer"

Tasuku Honjo (1942-) föddes i Kyoto i Japan. Han studerade medicin vid Kyoto University och är sedan 1984 professor vid Kyoto University.

Cancer är ett av vår tids största gissel och skördar miljontals liv varje år. Genom att förstärka immunsystemets inneboende förmåga att angripa tumörceller har James P. Allison och Tasuku Honjo etablerat en helt ny princip för cancerbehandling. Honjo upptäckte 1992 ett nytt protein på immunceller och kunde genom noggrann kartläggning visa att det fungerade som en broms i immunsystemet. Om bromsen tas bort kan immunsystemet aktiveras och angripa tumörceller. Detta lade grunden för utveckling av en mycket effektiv cancerbehandling.

Nobelpris i fysiologi eller medicin 2020: "för upptäckten av hepatit C-virus"

Sir Michael Houghton (1949-) föddes i Storbrittanien. Han är virolog och forskare. Hepatit är en grupp sjukdomar som innebär inflammation i levern. Hepatit kan orsakas av olika virus som överförs via blod. På 1970-talet var två typer av hepatit, A och B, kända. Genom studier av personer som fått blodtransfusioner kunde Harvey Alter och hans medarbetare då visa att det även fanns ett tidigare okänt smittämne som överförde sjukdomen. De kunde också visa att det rörde sig om ett virus. Resultaten var ett första steg mot utveckling av blodtester och nya läkemedel som har räddat miljontals människoliv.

Nobelpris i fysiologi eller medicin 2021 "för deras upptäckter av receptorer för temperatur och beröring".

Nobelpris i kemi 1996: "för deras upptäckt av fullerener"

Sir Harold W. Kroto (1939-2016) föddes i Cambridgeshire, Storbritannien. Grundämnet kol kan anta en rad olika former. I naturen finns det till exempel som grafit och diamant. Robert Curl, Harold Kroto och Richard Smalley bestrålade 1985 en yta av grafit med laserpulser så att kolgas bildades. När kolgasen kondenserade bildades tidigare okända strukturer med 60 respektive 70 kolatomer. Den vanligaste strukturen hade 60 kolatomer ordnade i ett klot uppbyggt av fem- och sexkanter. Strukturerna kallades "fullerener" efter arkitekten Buckminister Fuller som arbetat med denna geometriska form.

Gilbert Lewis (1875-1946) föddes i Massachusetts, USA. Lewis var en amerikansk fysikalisk kemist som arbetade med att förstå kemiska bindningar. Han har gett namn till så kallade lewistrukturer och lewissyror. Han skapade även ordet foton.

Nobelpris i fysik 2021 "för fysikalisk modellering av jordens klimat, kvantitativ analys av variationer och tillförlitlig förutsägelse av global uppvärmning."

Dimitrij Mendelejev (1834-1907) var en rysk kemist som arbetade med att förstå och ordna grundämnena. Han var en av de första som föreslog ett periodiskt system baserat på grundämnenas atomnummer. Han upptäckte att det fanns luckor i det periodiska systemet och kunde förutsäga vilka egenskaper dessa ämnen skulle ha.

Nobelpris i kemi 1995: "för deras arbeten inom atmosfärskemin, speciellt rörande bildning och nedbrytning av ozon"

Mario Molina (1943-2020) föddes i Mexico City och ville tidigt bli kemist. Som 11-åring fick han gå på internatskola i Schweiz eftersom tyska ansågs viktigt för en kemist. Han studerade sedan till kemiingenjör i Mexiko, och fortsatte därefter till Europa och Berkeley i USA. Perioden på Berkeley var stimulerande och det var där han upptäckte hur freoner skadar ozonlagret.

Atmosfären runt jorden innehåller små mängder av ozon, molekyler med tre syreatomer. Ozonet har stor betydelse för att absorbera ultraviolett strålning från solen, som annars skulle ha skadlig inverkan på livet på jorden. Paul Crutzen visade 1970 att kväveoxider påskyndar en kemisk reaktion där ozon omvandlas till vanlig syrgas med två syreatomer. I fortsatta arbeten bidrog Crutzen bland annat till att en ökad förtunning av ozonlagret vid polerna kunde förklaras av utsläpp av industriellt framställda gaser.

Nobelpris i kemi 1993 för: "för hans uppfinning av PCR-metoden (Polymerase Chain Reaction)"

Kary Mullis (1944-2019) föddes i North Carolina, USA. En organisms arvsmassa finns lagrad i DNA-molekyler, men för analys av den genetiska informationen krävs en ganska stor mängd DNA. Kary Mullis uppfann 1985 polymeraskedjereaktionen (PCR) där en liten mängd DNA på kort tid kopieras i stort antal. Genom uppvärmning delas DNA-molekylens två kedjor isär och till vardera kedjan binds DNA-byggstenar som tillförts. Med hjälp av enzymet DNA-polymeras byggs nya DNA-kedjor upp och proceduren kan upprepas. PCR har fått stor betydelse i såväl medicinsk forskning som kriminalteknik.

Nobelpris i fysiologi eller medicin 1948:"för hans upptäckt av DDT:s starka verkan som kontakt gift mot ett flertal arthropoder"

Paul Müller (1899-1965) föddes i Olten i Schweiz. Flera allvarliga sjukdomar sprids av insekter, till exempel sprids malaria av myggor. Tyfus sprids av löss i kläder och epidemier har brutit ut när hygienen blivit eftersatt, till exempel i samband med krig. Paul Müller upptäckte 1942 att ämnet DDT var effektivt för att döda insekter. Med hjälp av DDT kunde man bromsa spridningen av malaria och hejda en epidemi av fläcktyfus. Det skulle dock visa sig att DDT hade allvarliga följdverkningar. Det anrikades i näringskedjan och skadade andra djur och människor.

Nobelpris i fysik 2014 "för uppfinningen av effektiva blå lysdioder vilka möjliggjort ljusstarka och energisnåla vita ljuskällor"

Shuji Nakamura (1954-) föddes i Ikata, Japan. Efter studier elektroteknik vid universitetet i Tokushima arbetade han vid kemi- och elektronikföretaget Nichia i samma stad. Där han gjorde han också sitt Nobelprisbelönade arbete. 1999 blev han professor vid University of California i Santa Barbara i USA.

Energikrävande belysning är av stor betydelse för människors livskvalitet. Genom utvecklingen av lysdioder har mer effektiva ljuskällor kunnat åstadkommas. Vitt ljus som går att använda i belysning kräver en kombination av rött, grönt och blått ljus. Lysdioder med blått ljus visade sig betydligt svårare att åstadkomma sådan med rött eller grönt ljus. Isamu Akasaki, Hiroshi Amano och Shuji Nakamura lyckades under 1980- och 1990-talen använda det svårbemästrade materialet galliumnitrid för att utveckla effektiva blå lysdioder.

Ida Noddack (1896-1978) var en tysk kemist och fysiker som var en av de första att föreslå kärnklyvning. Hon nominerades flera gånger för ett nobelpris men fick aldrig något.

Nobelpris i Fysik 2010: "för banbrytande experiment rörande det tvådimensionella materialet grafen"

Sir Konstantin Novoselov (1974-) är född i Nizjnij Tagil i Ryssland. Efter studier i Moskva doktorerade Novoselov med Andre Geim som handledare, först vid Radboud-universitetet i Nijmegen i Nederländerna och därefter University of Manchester i Storbritannien.

I naturen förekommer kol i flera olika former. Ett material bestående av ett nät av kolatomer formerade i sexkanter och endast ett atomlager tjockt sågs dock länge som en rent teoretisk konstruktion. Andre Geim och Konstantin Novoselov lyckades dock 2004 framställa materialet "grafen" i verkligheten och kartlade dess egenskaper: oerhört tunt men ändå oerhört starkt, god ledningsförmåga för elektricitet och värme, nästan helt genomskinligt men ändå mycket tätt. Grafen öppnar nya möjligheter inom materialteknik och elektronik.

Nobelpris i kemi 1994: "för hans insatser inom karbokatjonkemin"

George (1927-2017) föddes i Ungern. 1956 emigrerade han till Storbritannien och sedan till USA. Kemiska reaktioner där molekyler sammanfogade av atomer stöter samman och bildar nya sammansättningar hör till naturens grundläggande processer. Karbokatjoner är elektriskt laddade molekyler där laddningen är koncentrerad till en kolatom. Karbokatjoner har en viktig roll som mellanstadier i kemiska reaktioner och har mycket korta livslängder. George Olah lyckades vid början av 1960-talet med hjälp av mycket starka syror framställa karbokatjoner i lösning med tillräckligt långa livslängder för att de skulle gå att studera.

Nobelpris i fred 2013 "för dess omfattande arbete för att avskaffa kemiska vapen"

Kemiska vapen användes för första gången under första världskriget. Trots att användning av kemiska vapen förbjöds 1925 har de ändå använts av både stater och terrorister. En internationell konvention som också förbjöd tillverkning och lagring av kemiska vapen trädde i kraft 1997. Samma år bildades Organization for the Prohibition of Chemical Weapons (OPCW), en internationell samarbetsorganisation som bland annat genom inspektioner och förstörelse av kemiska vapen verkar för att konventionen följs.

Nobelpris i fysiologi eller medicin 2021 "för deras upptäckter av receptorer för temperatur och beröring".

Nobelpris i kemi 1954: "för hans arbeten över den kemiska bindningens natur med tillämpning på komplicerade ämnens byggnad"

Linus Pauling (1901-1994) föddes i Portland, Oregon i USA. Familjen härstammade från preussiska bönder och Paulings far arbetade bland annat som försäljare av läkemedel. Efter studier vid Oregon State University i Corvallis doktorerade Pauling vid California Institute of Technology i Pasadena, dit han förblev knuten resten av sin karriär. Pauling engagemang mot kärnvapen ledde under 1950-talet till att han misstänktes för att vara kommunist och bland annat fick sitt pass indraget.

Kvantmekanikens utveckling under 1920-talet fick stor betydelse inte bara inom fysiken utan även inom kemin. Linus Pauling var under 1930-talet en av pionjärerna för att använda kvantmekaniken för att förstå och beskriva den kemiska bindningen – hur atomer binds ihop till molekyler. Pauling verkade inom breda områden inom kemin. Exempelvis arbetade han med strukturer för biologiskt viktiga kemiska föreningar och klarlade 1951 den så kallade alfahelix-strukturen, som är en viktig grundläggande beståndsdel i många proteiner.

Nobelpris i fred 1962: Atombomben över Hiroshima 1945 gav frågan om vetenskapsmännens moraliska ansvar en ny dignitet. För Linus Pauling blev atombomben början till en lång rad protester mot kärnvapen och varningar för radioaktivt nedfall från kärnvapenprov. I ett upprop för förbud mot kärnvapenprov samlade han och hans hustru Ava Helen 1958 in över 11 000 underskrifter, som sändes in till FN. Kanske bidrog hans brev till den sovjetiske ledaren Chrusjtjov och USA:s president Kennedy till att ett provstoppsavtal undertecknades 1963.

Nobelpris i fysiologi eller medicin 2020: "för upptäckten av hepatit C-virus"

Charles M. Rice (1952-) föddes i Sacramento, Kalifornien och är virolog och forskare. Hepatit är en grupp sjukdomar som innebär inflammation i levern. Hepatit kan orsakas av olika virus som överförs via blod. På 1970-talet var två typer av hepatit, A och B, kända. Genom studier av personer som fått blodtransfusioner kunde Harvey Alter och hans medarbetare då visa att det även fanns ett tidigare okänt smittämne som överförde sjukdomen. De kunde också visa att det rörde sig om ett virus. Resultaten var ett första steg mot utveckling av blodtester och nya läkemedel som har räddat miljontals människoliv.

Nobelpris i kemi 1995: "för deras arbeten inom atmosfärskemin, speciellt rörande bildning och nedbrytning av ozon"

F. Sherwood Rowland (1927-2012) föddes i Ohio, USA. Under gymnasiet arbetade han med väderobservationer, något han sedan fortsatte med som forskare.

Atmosfären runt jorden innehåller små mängder av ozon, molekyler med tre syreatomer. Ozonet har stor betydelse för att absorbera ultraviolett strålning från solen, som annars skulle ha skadlig inverkan på livet på jorden. Paul Crutzen visade 1970 att kväveoxider påskyndar en kemisk reaktion där ozon omvandlas till vanlig syrgas med två syreatomer. I fortsatta arbeten bidrog Crutzen bland annat till att en ökad förtunning av ozonlagret vid polerna kunde förklaras av utsläpp av industriellt framställda gaser.

Nobelpris i fysik 1901 "såsom ett erkännande av den utomordentliga förtjänst han inlagt genom upptäckten av de egendomliga strålar, som sedermera uppkallats efter honom"

Wilhelm Röntgen (1845-1923) föddes i Lennep i Tyskland men växte upp i Holland. Röntgen studerade vid ETH i Zürich. Efter detta verkade han vid universiteteten i Strassbourg, Giessen och Würzburg, där han gjorde sitt Nobelprisbelönade arbete. År 1900 övergick han till universitetet i München där han, trots planer på att emigrera till USA, förblev resten av sitt liv. Röntgen gifte sig 1872 med Bertha Ludwig. Paret adopterade en flicka, som var dotter till Berthas bror.

Wilhelm Röntgen undersökte 1895 katodstrålning – strålning som uppkommer om en elektrisk spänning läggs mellan två metallplattor i ett glasrör fyllt med förtunnad gas. Trots att experimentuppställningen var avskärmad upptäckte han ett svagt ljus på ljuskänslig skärm som råkat bli ligga en bit bort. Vidare undersökningar visade att det rörde sig om en genomträngande och tidigare okänd typ av strålning. Röntgenstrålningen blev ett kraftfullt redskap såväl i fysikaliska experiment som i undersökningar av kroppens inre.

Nobelpris i kemi 1980 för: "för deras insatser rörande bassekvensbestämning i nukleinsyror"

Frederick Sanger (1918-2013) föddes i den lilla byn Rendcomb i England. Hans far var läkare. Fredrick Sanger studerade och avlade doktorsexamen vid University of Cambridge 1943. Han stannade i Cambridge resten av sin karriär. Frederick Sanger var gift och hade två barn.

Organismernas arvsmassa lagras i form av långa rader av byggstenar, nukleotider, som bygger upp DNA-molekyler. Arvsmassan kan kartläggas genom att fastställa ordningen av nukleotider i DNA-molekylen. Frederick Sanger utvecklade 1977 en metod som bygger på användning av små mängder så kallade dideoxynukleotider. Dessa kan infogas i DNA-kedjan, men avbryter vid en viss nukleotid fortsatt påbyggnad så att fragment av olika längd uppkommer. Efter så kallad elektrofores kan nukleotidsekvensen i DNA-provet fastställas.

Nobelpris i kemi 1958 för: "för hans arbeten över äggviteämnenas, särskilt insulinets byggnad"

I livsprocesserna i våra celler spelar proteiner, molekyler uppbyggda av kedjor av aminosyror, en avgörande roll. Ett viktigt protein är hormonet insulin, som styr sockerhalten i blodet. Frederick Sanger studerade från 1940-talet insulinmolekylens uppbyggnad. Med hjälp av syror bröts upp molekylen i mindre delar, som med hjälp av elektrofores och kromatografi separerades från varandra. Genom vidare analyser bestämdes aminosyresekvenserna i molekylens två kedjor och 1955 klarlade Sanger också hur kedjorna är hopbyggda.

Nobelpris i fysik 1933: "för upptäckandet av nya fruktbärande former av atomteorien"

Erwin Schrödinger (1887-1961) föddes i Wien, där han också studerade vid universitetet. Under 1920-talet var han verksam vid flera tyska universitet, men lämnade 1934 Tyskland på grund av sitt motstånd mot nazismen. Hans okonventionella privatliv – han levde vid sidan om sin hustru även med en annan kvinna – ledde till svårigheter att få en fast position. Från 1940 medverkade han dock i uppbyggnaden och ledningen av Institute for Advanced Studies i Dublin. Vid sidan om fysiken intresserade sig Schrödinger också för filosofi och biologi.

I Niels Bohrs atommodell tar elektroner emot och sänder ut ljus av bestämda våglängder när de hoppar mellan bestämda banor kring en kärna. Modellen gav en god beskrivning av det ljusspektrum väteatomen ger upphov till, men måste utvecklas för mer komplicerade atomer och molekyler. Erwin Schrödinger utgick ifrån att materia, exempelvis elektroner, kunde beskrivas som både partiklar och vågor och kunde 1926 formulera en "vågekvation", som med god noggrannhet beskrev energinivåerna för elektronerna i en atom.

Nobelpris i kemi 1996: "för deras upptäckt av fullerener"

Richard E. Smalley (1943-2005) föddes i Ohio, USA. Grundämnet kol kan anta en rad olika former. I naturen finns det till exempel som grafit och diamant. Robert Curl, Harold Kroto och Richard Smalley bestrålade 1985 en yta av grafit med laserpulser så att kolgas bildades. När kolgasen kondenserade bildades tidigare okända strukturer med 60 respektive 70 kolatomer. Den vanligaste strukturen hade 60 kolatomer ordnade i ett klot uppbyggt av fem- och sexkanter. Strukturerna kallades "fullerener" efter arkitekten Buckminister Fuller som arbetat med denna geometriska form.

Nobelpris i fysiologi eller medicin 1962: "för deras upptäckt av nukleinsyrornas molekylära uppbyggnad och dess betydelse för informationsöverföring i levande materia"

James Watson  (1928-) föddes i Chicago, USA. 1944 visade Oswald Avery att DNA är bärare av organismernas arvsanlag. När Francis Crick och James Watson 1953 bestämde DNA-molekylens struktur gavs ytterligare förklaring. Strukturen – en lång dubbelspiral – innehåller en lång rad av par av fyra olika så kallade kvävebaser, vilket gör att molekylen kan fungera som en kod. Strukturen förklarar också hur den kan kopiera sig själv. Baserna bildar alltid par i samma konstellationer, så om molekylen klyvs kan halvorna kompletteras så att de bildar kopior av ursprungsmolekylen.

Nobelpris i kemi 2019: "för utveckling av litiumjonbatterier"

Stanley Whittingham (1941-) föddes i Nottingham i Storbritannien. Han studerade vid Oxford University och efter en vistelse vid Stanford University i USA arbetade han för oljebolagen Exxon och Schlumberger innan han 1988 blev professor vid Binghamton University, State University of New York.

Att lagra elektrisk energi i batterier är en viktig nyckel för att lösa världens energiförsörjning. Grundämnet litium är fördelaktigt att använda i batterier eftersom det lätt avger elektroner. John Goodenough föreslog 1980 ett litiumbatteri med en katod av koboltoxid, som har god förmåga att härbärgera litiumjoner. Denna katod kunde ge en högre spänning än tidigare batterier. Goodenoughs bidrag var avgörande för utvecklingen av litiumjonbatterier, som används i bland annat mobiltelefoner och elbilar.

Nobelpris i fysiologi eller medicin 1962: "för deras upptäckt av nukleinsyrornas molekylära uppbyggnad och dess betydelse för informationsöverföring i levande materia"

Maurice Wilkins (1916-2004) föddes i Pongaroa på Nya Zealand. Under 1930-talet började flera laboratorier använda så kallad röntgenkristallografi för att kartlägga stora, biologiskt viktiga molekyler. Vid King's College i London arbetade Maurice Wilkins och Rosalind Franklin vid början av 1950-talet med att bestämma DNA-molekylens struktur. De lyckades inte klarlägga strukturen men deras resultat, inte minst Franklins röntgendiffraktionsbilder, blev av betydelse för Francis Cricks och James Watsons lösning av problemet – en lång spiral med dubbla strängar.

Nobelpris i kemi 2019: "för utveckling av litiumjonbatterier"

Akira Yoshino (1948-) föddes i Suita i Japan. Efter studier i teknik vid universitetet i Kyoto började han 1972 arbeta vid kemiföretaget Asahi Kasei dit han varit knuten under hela sin icke-akademiska karriär. Sedan 2017 är han professor vid Meijo-universitetet i Nagoya.

Att lagra elektrisk energi i batterier är en viktig nyckel för att lösa världens energiförsörjning. Grundämnet litium är fördelaktigt att använda i batterier eftersom det lätt avger elektroner. John Goodenough föreslog 1980 ett litiumbatteri med en katod av koboltoxid, som har god förmåga att härbärgera litiumjoner. Denna katod kunde ge en högre spänning än tidigare batterier. Goodenoughs bidrag var avgörande för utvecklingen av litiumjonbatterier, som används i bland annat mobiltelefoner och elbilar.

Nobelpris i kemi 1963: "för deras upptäckter inom högpolymerernas kemi och teknologi"

Karl Ziegler (1898-1973) föddes i Helsa i Tyskland. Konstgjorda material som plast är vanliga i vår omvärld. Plast består av mycket stora molekyler formade som långa kedjor av mindre molekyler. Karl Ziegler utvecklade 1953 en metod där sådana molekylkedjor byggs upp med aluminiumföreningar som katalysatorer, det vill säga aluminium påskyndar processen utan att ingå i slutprodukterna. Aluminiumatomens elektroner är grupperade så att reaktionsbenägna molekyler dras dit och kilar in sig mellan molekylkedjan och aluminiumatomen. Molekylkedjan förlängs på detta sätt steg för steg.