Hjärnan och känslor

 

Om du har varit förälskad någon gång har du säkert upplevt känslan av att det pirrar i hela kroppen. Du känner dig glad och kanske lite nervös när du ser den du är kär i. I en vetenskaplig studie undersöktes förälskade kvinnor och män med magnetkamera. Magnetkameror mäter blodflödet i hjärnan och ett ökat flöde innebär ökad hjärnaktivitet. När ett fotografi på den älskade visades för försökspersonen aktiverades delar av hjärnan som använder signalsubstansen dopamin. Vår hjärna är oerhört komplicerad och olika delar styrs av olika signalsubstanser. Dopamin är en viktig signalsubstans i den del av hjärnan som kallas för belöningssystemet. Det är därför det oftast känns bra att vara förälskad.

 

Hjärnan använder signalsubstanser

En mänsklig hjärna väger omkring ett och ett halvt kilo och har en volym på 1,2 liter. En levande hjärna är ljusrosa till färgen och har en grötliknande konsistens. De yttersta millimetrarna av hjärnan kallas för hjärnbarken. Hjärnbarken är den del av hjärnan som står för intelligens och abstrakt tänkande. Det är här vår personlighet finns och det är den del av hjärnan som styr våra känslor. Vår hjärna har omkring 75-100 miljarder nervceller och varje nervcell är kopplad till flera tusen andra nervceller i hjärnan. Kopplingarna mellan nervceller kallas för synapser. I synapserna frisläpps signalsubstanser från den nervcell som skickar en signal. Signalsubstanserna binder sedan till receptorer på den andra nervcellens yta. Överföringen av information i hjärnan sker alltså på kemisk väg. Droger och vissa läkemedel är kemiska ämnen som liknar de naturliga signalsubstanserna.

 

När vi talar om känslor är det tre signalsubstanser som är extra viktiga: serotonin, dopamin och noradrenalin. Dessa tre ämnen reglerar bland annat sömn, aktivitet, lärande, minne, kroppstemperatur, aptit och är en viktig del av kroppens belöningssystem. För att vi ska fungera och må bra psykiskt måste nivåerna av dessa tre signalsubstanser vara i balans.

 

Kärlek kan delas in i tre delar

Det vi i dagligt tal kallar för kärlek kan delas in i tre olika delar: lust, förälskelse och kärlek. Lust gör att vi känner sexuell attraktion. Förälskelse innebär en total fokusering på en viss person. Slutligen menar vi med kärlek en stark, långvarig relation. Kanske är det samma person i alla tre delarna men det behöver inte vara så. Undersökningar med magnetkamera har nämligen visat att de tre systemen bara delvis hänger samman. Det är möjligt att känna lust för en person, vara förälskad i en annan och slutligen känna tillit och kärlek till en tredje. Det finns heller ingen förutbestämd ordning även om attraktion ofta kommer före förälskelse som i sin tur ofta föregår kärlek.

Lust beror av testosteron och östrogener

Lust beror av hormonerna testosteron och östrogen. Alla människor behöver båda för att känna lust. Män har vanligen mer testosteron än vad kvinnor har men kvinnor är mer känsliga för hormonet. Mängden testosteron är mycket liten och den individuella variationen är stor. För många människor stiger mängden testosteron inför och under en tävling.

Höga nivåer av testosteron kan öka sexlusten medan låga testosteronnivåer kan göra oss ointresserade av sex. Men lust har ganska lite med förälskelse att göra. Människor som ordineras testosteron för att få tillbaka förlorad sexlust berättar att det fungerade alldeles utmärkt men de kände sig varken förälskade eller mer tillgivna sin partner.

Testosteron är inte bara ett könshormon utan även viktigt för att bygga upp muskler. För män är det testosteron som gör att testiklarna utvecklas i puberteten. Långvarigt höga halter av testosteron leder också till djupare röst, skäggväxt och ökad kroppsbehåring.

Östrogener är en grupp av flera olika hormoner. För kvinnor som inte är gravida är östradiol den viktigaste östrogenen. Det är till exempel östradiol som leder till att brösten växer i puberteten. I klimakteriet minskar kvinnans östradiolnivåer. Östradiol hjälper också till att bygga upp benmassan. Även män behöver små mängder östradiol och det bildas från testosteron.

 

Kväveoxid är en signalsubstans som ger erektion

Kväveoxid (NO) är en mycket reaktiv gas som bland annat finns i avgaser från dieselbilar.  I början av 1990-talet visade forskare att kväveoxid också är en viktig signalsubstans i kroppen. Den behövs bland annat för erektioner. När en man blir sexuellt upphetsad skickas en nervsignal från hjärnan till penis. I penis bildas då blixtsnabbt signalsubstansen NO.  Eftersom NO är en gas kommer den att spridas i vävnaden i penis. Det leder till att så kallade svällkroppar fylls med blod. Det är det som är en erektion. Hos kvinnor gör kväveoxiden att blodflödet ökar i klitoris och vagina. Exakt hur detta går till är inte helt klarlagt ännu.

Det finns också ämnen som bryter ner signalsubstanserna och som gör att erektionen avtar. Läkemedlet Viagra gör att detta går långsammare vilket ger en kraftigare erektion.

Vid en förälskelse ändras nivåerna av signalsubstanser

Vår hjärna är oerhört komplicerad och olika delar styrs av olika signalsubstanser. Dopamin är en förhållandevis enkel molekyl som har en viktig funktion i belöningssystemet i hjärnan. I stort sett allt som antingen bidrar till vår överlevnad eller till att föra våra gener vidare sätter igång belöningssystemet. Dopamin verkar också vara kopplingen mellan förälskelse och lust. När dopamin frigörs, ökar mängderna av testosteron och oftast upplevs partnern som oerhört sexuellt attraktiv.

 

Förälskelse finns i alla kulturer och har sett likadan ut genom alla tider. När vi träffar den vi är förälskad i dunkar hjärtat kraftigt, vi blir svettiga i handflatorna och vi rodnar. Det beror på noradrenalin. Samtidigt gör de förändrade nivåerna av dopamin och serotonin att både vår aptit och vårt sömnbehov minskar och vi kan helt fokusera på vår älskade.

Droger som påverkar nivåerna av dopamin och serotonin, till exempel amfetamin och kokain, ger liknande effekter. Ämnena har faktiskt använts både som bantningsmedel och som uppiggande medicin. Ett stort problem med dessa droger är att de kan skada balansen mellan de olika signalsubstanserna. Droger kan göra det svårt eller omöjligt att bli förälskad. Vid en depression förändras alla nivåer av signalsubstanserna och läkaren brukar då pröva mediciner som gör att mängden serotonin, som oftast är för låg, ökar.

Belöningssystemet bygger hela tiden på att vi sätter upp förväntningar. Om vi uppnår förväntningarna känns det härligt. Förväntningarna höjs dock hela tiden och det blir allt svårare att känna samma känsla. Det gör att förälskelsen gradvis klingar av. De flesta djur har en förälskelseperiod från minuter upp till veckor. Vi människor kan vara förälskade betydligt längre men efter ett till två år är förälskelsen oftast över. Med lite tur övergår den till långvarig kärlek.

 

Att göra slut

De forskare som undersökte hur hjärnan reagerar på förälskelse har även undersökt människor som precis blivit dumpade av sin partner. Försökspersonerna placerades i en magnetkamera. Sedan fick deltagarna titta på bilder på sina före detta partners och uppmanades att tänka på hur det varit. Samma system som aktiverades vid förälskelse var aktiva även nu. I många fall till och med kraftigare än innan. Även vid olycklig kärlek är det dopamin som styr vårt beteende.

Om förväntningen blir fördröjd kommer dopaminet nämligen att öka för att sporra oss att uppnå målen. Detta gäller inte bara kärlek utan även till exempel spelberoende. Om du för det mesta förlorar blir du mer triggad till att spela mer än om du vinner varje gång. Så när våra förväntningar kring förälskelsen uteblir ökar nivåerna av signalsubstanserna, framför allt dopamin och noradrenalin, och vi blir upprörda. Ifall en relation verkligen tar slut sjunker dopaminnivåerna. Det kan leda till allt från viljelöshet till depression.

Kärlek styrs av oxytocin

I långvariga relationer är det signalsubstansen oxytocin som är viktig. Oxytocin kan bildas både i vävnad och i hjärnan. Det bildas vid sex och det frigörs stora mängder oxytocin i livmodern vid en förlossning. Dessutom är det oxytocin som stimulerar mjölkproduktionen hos ammande mödrar. Forskare tror också att det är oxytocin som gör så att mamman och barnet knyter an till varandra.

Oxytocin får oss att slappna av och må bra tillsammans. Det verkar vara viktigt även i vänskapsrelationer. Oxytocin bildas varje gång vi får en kram av någon vi tycker om. Så, slå ett slag för kemin - krama någon du tycker om redan idag.

Avslutning kapitel 2

I kapitel 2 av Din Kemi har vi diskuterat hur kroppen fungerar och vad som får oss att må bra. Fett och proteiner är viktiga biomolekyler som gör att vi kan leva och röra på oss. För att kroppen ska fungera krävs också signalsystem i form av nerver och hormoner. För att allt detta ska fungera måste vi få i oss näring, dels för att bygga upp kroppens biomolekyler och dels för att få energi. Så länge vi äter allsidigt och får i oss en lagom blandning av kolhydrater, fett och protein, tillsammans med vitaminer och mineral mår vi oftast bra.

I nästa kapitel ska vi diskutera vad som händer när vi blir sjuka och hur droger och gifter påverkar kroppen.

Quiz - Hjärnan

Detta hormon får dig att må bra när du kramar någon du tycker om.

Detta hormon ökar sexlusten.

Hormon som bygger upp benmassan och får kvinnors bröst att växa.

Molekyler som fångar upp och vidarebefordrar signalen från ett hormon.

Serotonin, dopamin och noradrenalin är exempel på...

Signalsubstans som gör att du får svårt att sova när du är nyförälskad.

Vilka atomslag består kväveoxid av?

Vad är en synaps?

Signalsubstans som ger erektion.

Signalsubstan som får dig att svettas och rodna när du träffar någon du är kär i.

Uppgifter - Hjärnan och känslor

Förklara och beskriv
  1. Förklara begreppet signalsubstans.

  2. Vilka funktioner sitter i hjärnbarken?

  3. Rita och beskriv hur en synaps fungerar.

  4. Vilka tre signalsubstanser är viktiga delar av vårt belöningssystem?

  5. Förklara hur kärlek och kemi hänger ihop.

  6. Beskriv hur olika hormoner påverkar dig när du känner lust.

  7. Beskriv hur olika signalsubstanser påverkar dig när du är förälskad.

  8. Beskriv hur olika hormoner påverkar dig vid långvarig kärlek.

  9. Beskriv vilken effekt signalsubstansen kväveoxid har i penis eller klitoris.

  10. Vad händer i kroppen när du känner dig viljelös och nedstämd efter att en förälskelse tagit slut?

  11. Vilka funktioner har följande ämnen i kroppen: dopamin, testosteron, östrogener, kväveoxid, oxytocin, noradrenalin, serotonin?

  12. Hur påverkar användandet av droger som amfetamin nivåerna av signalsubstanser i kroppen?

Argumentera och resonera
  1. Vilka fördelar har du av att styras av hormoner?

  2. Vilka naturvetenskapliga argument finns för och/eller emot dessa påståenden?
    a) Belöningssystemet är helt avgörande för vår överlevnad.
    b) En förlust triggar dig att bli bättre nästa gång.
    c) Även om det kan vara jobbigt att vara kär så är det alltid värt det.

     

Ta reda på
  1. Finns det några djur som känner lust, förälskelse eller kärlek, eller är det bara människor som har dessa känslor?

  2. Det sägs att ingen förälskelse känns så stark som tonårskärleken. Intervjua några äldre personer och ta reda på om det stämmer för dem.

  3. Är du intresserad av att i framtiden arbeta med hur kroppen påverkas av hormoner på olika sätt? Ta reda på vilka utbildningar och yrken som finns inom området.