En viktig del i laboratoriearbetet är att skriva ned vad du gör och vad som händer. Sådana anteckningar kallas laboratoriejournaler. I all kemisk forskning förs laboratoriejournaler. Anteckna alltid allt vad du gör och alla dina observationer. Laboratoriejournalen hjälper dig att arbeta metodiskt och får dig att tänka en extra gång innan du gör något. Den hjälper dig också att minnas experimentet i efterhand. En laboratoriejournal är till för dig själv och det finns inga regler för hur den ska se ut. Det viktiga är att du får med all data och alla observationer du gör. Innan en laboration görs också ofta en riskbedömning, till exempel om kemikalier som används, som skrivs in i laboratoriejournalen.

Efter en laboration skrivs ofta en laborationsrapport. En laborationsrapport ska kunna följas av någon annan som vid ett senare tillfälle gör om laborationen. Den kan bestå av följande delar: Rubrik, Frågeställning, Material, Utförande, Resultat och Slutsats. Som ett exempel så använder vi ett väldigt förenklat exempel med rödkålssaft som pH-indikator.

Rubriken ska vara kort och förklara syftet med laborationen. Det kan till exempel stå: Rödkålssaft som pH-indikator.

I Frågeställningen beskriver du om vad som ska undersökas och ofta ställer du upp en hypotes. En hypotes är en fråga som det är möjligt att besvara genom laborationen. Ett exempel på en hypotes kan vara: Rödkålssaft kommer att ha olika färg vid olika pH. Det gör inget om det visar sig att den hypotes du först ställde upp är felaktig. Så är det ofta inom forskning. Det viktigaste är att du med hjälp av experimentet kunde besvara frågan du ställde. Ofta går det att förbättra hypoteserna.

I avsnittet Material berättar du vilken utrustning och vilka kemikalier du använde. I detta fall använde du: rödkålssaft, syra och bas.

I avsnittet Utförande berättar du hur du utförde ditt experiment. Du kan till exempel skriva så här: Jag satte till rödkålssaft till en sur lösning och en basisk  lösning.

I Resultat skriver du vilka resultat du fick, utan att dra några slutsatser. Du kan till exempel skriva: I den sura lösningen blev färgen röd när jag satt till rödkålssaft. I den basiska lösningen blev färgen grön.

Slutligen, i avsnittet Slutsats, skriver du vilka slutsatser du kom fram. Detta är den viktigaste elan av rapporten. Stämmer resultaten överens med din hypotes? Hypotesen var ju om rödkålssaft har olika färg vid olkka pH. Dina resultat visar att det stämmer så din slutsats kan vara: Rödkålssaft har olika färg vid olika pH. I denna del av rapporten ska du koppla resultaten till teorin. Beskriv vad pH är och hur en indikator fungerar. Det är också viktigt att du redogör för vilka felkällor som finns och hur det går att förbättra laborationen.

Detta sätt att arbeta kallas den naturvetenskapliga metoden. Det är ett sätt att genomföra systematiska undersökningar. Det handlar också om att kritiskt granska sina resultat för att hitta en vetenskaplig förklaring till det vi har observerat eller upptäckt. Det viktiga är att inte dra förhastade slutsatser. Inom kemin utgår vi ofta från en idé och tänker sedan ut experiment för att testa idén.